det måste väl ändå vara kärlek?
Jag satt med en jätte söt tant på kyrkogården idag. Jag hjälpte henne att vattna på hennes mans grav... Jag vattnade som fan så blommorna nästan dränktes, men jag ville att vattnet skulle nå hennes man som låg där nere också. Tror han fick sig en liten dusch. Sen satte vi oss på en bänk brevid, och hon berättade för mig att han hade varit död i 17 år. Hon trodde aldrig att hon skulle orka leva utan honom när han dog. Men tiden utanför gick ju ändå, även fast allt stannade för henne i hennes värld. Hon är ganska gammal nu, men lever på minnerna från förut när hon hade den hon älskar vid liv. Nära henne, levande. Hon var så väldigt gullig den här tanten. Väldigt snäll.
Hon sa till mig att jag skulle ta vara på allting nu, på alla dagar som finns. För en dag kan allt bara ta slut. Och det vore ju inte så kul. Hon sa också att jag skulle skita i allt som inte var värt det, eller fick mig att må dåligt. Det är bara onödigt med tid och ork.
Lite senare hon fastnade med blicken på hennes mans grav, och sen sa hon; Men gudars vad hängiga blommorna är, dom tittar ju rakt ner i jorden. Tror dom vill närmare det som finns under..
Sen gick vi och vattande på gubben igen. Tror både han och blommorna var törstiga i värmen.
Hon är så bra, den där tanten. För hon kommer aldrig sluta älska något som inte länge finns kvar i livet. Hon kommer nog leva klart det som finns kvar i hennes liv, och vara så nöjd när hon få träffa han igen. Så jävla fint med sann kärlek!
Nu menar jag inte att man måste vara tillsammans hela livet för att det ska vara äkta eller fint. Det är ju innehållet som räknas.
Jag tänker bara göra sånt som ger mig något.
Tack tant. Du är min bästis.
/Ewelina
Hon sa till mig att jag skulle ta vara på allting nu, på alla dagar som finns. För en dag kan allt bara ta slut. Och det vore ju inte så kul. Hon sa också att jag skulle skita i allt som inte var värt det, eller fick mig att må dåligt. Det är bara onödigt med tid och ork.
Lite senare hon fastnade med blicken på hennes mans grav, och sen sa hon; Men gudars vad hängiga blommorna är, dom tittar ju rakt ner i jorden. Tror dom vill närmare det som finns under..
Sen gick vi och vattande på gubben igen. Tror både han och blommorna var törstiga i värmen.
Hon är så bra, den där tanten. För hon kommer aldrig sluta älska något som inte länge finns kvar i livet. Hon kommer nog leva klart det som finns kvar i hennes liv, och vara så nöjd när hon få träffa han igen. Så jävla fint med sann kärlek!
Nu menar jag inte att man måste vara tillsammans hela livet för att det ska vara äkta eller fint. Det är ju innehållet som räknas.
Jag tänker bara göra sånt som ger mig något.
Tack tant. Du är min bästis.
/Ewelina
Kommentarer
Postat av: Tommy Höijer
Bra, känslo mässigt, men vad gjorde du på kyrkogården?
Postat av: jag
pratade med tanten sa jag ju! :D
Trackback
