like a prayer
Har väl haft lite feber från och till idag. Men inte i lika stor utsträckning som igår :) Skönt! Blev faktiskt ganska pigg under eftermiddagen.
Solen sken ju idag med, och så skönt med nollgradigt också. Jag och mamma gick en liten prommis vid vattnet och lite i skogen. Det var hur härligt som helst. Sen drog vi och köpte ett par nya sköna och tåliga skor som är bra att både springa och gå i, nu när det är vinter. Skor är hur viktigt som helst för att det ska funka att röra på sig på ett smidigt sätt. Det blev ett par braiga skor.
Köpte även lite andra sköna kläder att träna i. Nice nice.
Just nu laddar jag inför Solsidan som börjar om en stund. Får ju inte missa det!
Imorgon är jag som vanligt ledig, vilket är så bra för då kan jag jobba lite hos pappa. Eller jobba och jobba. Hmm. Ska städa undan lite, och utnyttja de lättförtjänta pengarna det "jobbet" ger mig. Hehe. Och ja, han är fullt medveten om att det är så. Haha. Men jag tackar inte nej.
Får hoppas att jag blir helt pigg till på tisdag, så det inte dyker upp någon jobbig feber när jag ska till skolan. Inte bra att missa skolan nu när det är sista terminen liksom..
Imorgon är en ny dag.
Just nu..
Fast, vem har sagt att det ska vara rättvist? Nej, just det. Man vet aldrig. Antingen så har jag tur, eller så har jag det inte. Den som lever får se. Finns ju faktiskt saker som är snäppet värre än att oroa sig över lite sol nu när jag tänker efter..
Nog om det. Det gick inget bra på tv ikväll heller. Började kolla på en film på fyran, Så olika heter den. Men märkte efter bara fem minuter att den kändes lite b om man får lov att säga så. Så när jag ändå hade gett den en chans ända fram tills det blev paus, så stängde jag av tv:n och funderade på vad jag skulle göra av min nyvunna energi. Kom inte på något bättre än att sätta min vid datorn. Ska väl försöka sova snart också.
Föresten. Fasiken vad jag börjar längta efter våren! Och tills jag fyller år! Och tills vi tar studenten!! Är taggad ju. Det är alltid bra att ha saker att se framemot, och det har jag definitivt i år. Jag längtar.
Godnatt, igen.
(Det är inte kul att vara pigg när man inte vill det.(ganska logiskt, i och för sig))
ATTANS
Helgen som skulle bli så bra. Men det är ännu ett bevis på att man aldrig kan bestämma över sin morgondag, inte helt menar jag..
För igår var jag på topp, precis som under hela veckan. Jag var glad, pigg och allt var frid och fröjd liksom. På bussen hem från skolan igår satt jag och två kompisar från klassen och pratade lite om hur tråkigt och jobbigt det skulle vara att bli sjuk, sådär riktigt sjuk - antingen magsjuk eller helt sängliggandes med feber och allt..
Jag tur att inte vi hade råkat ut för det..
Trodde jag ja.
För helvetet började redan på kvällen, efter att jag och mamma hade varit ute på en liten promenad och satt och skulle se på Let's dance. Helt plötsligt när jag satt där i fotöljen, så var det fan inge kul längre. Mina ögon kunde knappt hålla sig öppna, kroppen kändes helt matt och slut, och en äckligt konstig känsla spred sig i hela kroppen. Jag började frysa, samtidigt som jag var alldeles varm. Fan. Feber.
Det var bara att gå till sängen med andra ord. Vad ska man göra när man inte orkar något annat?
Så idag har jag inte gjort mycket. Det är så störande, för jag är en sån människa som verkligen inte bara kan ligga på rygg och inte göra någonting. Även fast man inte orkar något annat så blir jag totalt rastlös, irriterad och störd över att solen skiner som aldrig förr och tankarna flödar i huvudet om vad man skulle kunna göra..
En annan klurig sak med feber, är ju att man inte riktigt vet var man har den. Ena stunden är man så trött och seg och slut att man inte vet vart fan man ska ta vägen. Fryser också. Till att i nästa stund bli en aning piggare, och helt plötsligt tro att man är frisk nu och att man kan göra allt det där man inte kunde innan.
Den fällan gick ju jag i tyvärr idag klockan 13:41. Jag fick en sån där "frisk-känning". Fick för mig att nu skulle den där sköna promenaden sitta fint, lite frisk luft i solen kan ju knappast vara en fara för hälsan, även om man inte är på topp.
Det var det inte heller, jag gick sakta. Tyvärr gick jag långt också, och på hemvägen kom sjuk-känslan tillbaka som en tsunamivåg, och jag höll nästan på att svimma. Jätte jobbigt var det. Så när jag väl kom hem igen, så föll jag rakt ner i sängen och rörde mig inte ur fläcken på en väldigt lång stund. Jag somnade helt enkelt. När jag vaknade var jag så varm att jag blev rädd. The end is close, tänkte jag.
Men så drack jag en kopp te, och det blev lite bättre.
Nu ska jag sova. För jag orkar inte anstränga mig mer, fingrarna hänger inte riktigt med på tangenterna.. Godnatt.
Såhär glad och pigg är jag inte nu. Även om man så skulle önska.. :(
Vackert vinterväder
SÅ jäkla underbart när solen skiner!!
Då gör det liksom ingenting att det är tio grader kallt ute..
Ledig är jag idag också, kan det bli bättre? Neee. Har precis druckit upp kaffet och ska snart bege mig ut en stund.
Ikväll blir det ett besök på konserthuset, då vi i klassen ska titta/lyssna på ett känt stycke av Steve Reich. Det är alltså ett ända långt stycke - Drumming från 1976 som är ett av hans mest kända verk, ska bli intressant!
Nej nu måste jag skynda mig ut!
Bye bye.
Situationen nu, i skolan denna Onsdag
Just nu finns det inte så mycket att göra.
Jag sitter här i skolan och har jag gjort det jag ska, och väntar bara på att de andra ska ha repat färdigt, så att alla kan göra det allra sista, och för att sen äntligen få sluta = åka hem.
Nästa vecka ska vi börja med Heart Of Glass, du vet den med en ytterst hög original tonart i början på varje refr ? Med Blondie? Om du har sett Heja Björn (världens härligaste serie som tyvärr inte varade i fler än 2 futtiga säsonger..) som gick på tv för några (säkert 5-7) år sedan, så vet du garanterat vilken jag menar eftersom den var med som bakgrund till programmets intro.
Allafall, den ska vi börja repa in då, och jag ska sjunga. Kommer bli jätte kul för det är inte den typ av låtar jag brukar köra i skolan, så det blir en liten utmaning med andra ord. :)
Jag ska ju även sjunga på I Walk The Line (Johnny Cash) men den sitter så attans bra för alla i bandet, att den egentligen inte behöver nötas mer.. då riskerar man bara att spela sönder den och alla kommer att tröttna totalt på både min stämma och låten över huvud taget. Men, bra är den allafall!
Så småningom blir det äntligen dags för att repa in Robyns 90-talshit Show Me Love som jag bara läängtar efter till att få sjunga. Tycker den är så härlig och bra! Den påminner mig verkligen om 90-talet, och framförallt om en av världens bästa filmer; Fucking Åmål, där ju den låten spelades ett antal ggr.
Som du förstår så har vi alltså ett tema på vårt slutprojekt i musik, vilket är tidsresa. Ja, en tidsresa inom musiken från och med den ljuva 50-talet fram till där vi är idag. Så temat är egentligen rätt så brett, och därför gäller det att man väljer låtar som sticker ut rätt mycket från varje decennium och som kännetecknar de. Än så länge är det kul och går rätt bra också!
På tal om ingenting, vilket härligt väder det har varit idag!! När solen strålar, gör jag det med. Så jag har varit på topp idag, vädret gör verkligen mycket för människan.
På vägen från lunchen idag, så fick jag dock hjälpa en tant upp från marken som halkade mitt framför näsan på mig. Jag tyckte så synd om henne, hon var så gullig och det var som ett magplask rätt ner på marken hon föll. Men det gick ju bra, som tur var!
Märker att jag berättar mycket som förmodligen inte intresserar någon mer än jag själv, men det är ju valfritt om man vill läsa eller inte :) därför så skiter jag i att sluta skriva bara för den sakens skull. ;)
Fast, ärligt talat så har jag tröttnat på att sitta här och bara vänta, dricka vatten mellan varven, och inte göra någonting. Man blir ganska rastlös. Tycker att det känns rätt så onödigt att bara sitta och göra just ingenting men man får väl vända på steken då; gud vad skönt att bara vara som i och för sig också är så hett just nu - mindfulness, du vet.
Ska nog gå och kika om de har repat färdigt snart, annars kanske jag blir mindre glad. Å andra sidan så börjar jag få sittsår nu, så jag lär ju ställa mig upp snart ändå!
Tjing Tjong!
STIM
Idag var jag och min klass på studiebesök hos STIM. Mycket intressant måste jag säga!
Dock så var jag liiite sen till när vi skulle samlas så vi kunde ta oss dit tillsammans, så lilla jävla jag virrade bort mig totalt när jag väl skulle hitta stället där borta på Gärdet.
I en halvtimme gick jag runt i vad som kändes som en evig labyrint, och letade utav bara den.. Frågade tanter, frågade unga killar med häftiga Iphones, alla var lika hjälpsamma och försökte otåligt förklara så gott de bara kunde medan jag stod och skruvade på mig och fattade noll.. Kände mig dum. Och en aning trög.
Tillslut så gick jag på en tant med en liten hund. Hon måste ju vara veta vart det ligger, tänkte jag. Och ja, det visste hon minsann. Sen om jag förstod hennes beskrivning eller inte var ju en annan sak. Men tillslut så gjorde jag bara som hon sa, även fast det lät jobbigt. Och då hittade jag. Mm, bara liite sen. Haha. Det är nog typiskt mig, att dra på mig optimismens hybrid och gå på den där känslan. "Klart jag hittar.. det ordnar nog sig". Och det gjorde det ju, tillslut i och för sig. Men.. nu vet jag allafall att jag "aldrig mer ska komma försent."
Allafall, det var intressant att besöka STIM. Nu är jag många kunskaper rikare, kul!
Var väl bara det jag ville dela med mig av.
Bye!
En aftons tanke; Konsekvens
Det bästa med detta finurliga liv, är väl ändå att det alltid kommer en ny dag efter denna, med nya chanser - om man så väl är i behov av det, nya utmaningar och framför allt - en helt unik dag som man inte kan ta för givet. Vi ska vara tacksamma över att vi kan vakna upp imorgon och helt kunna styra våra liv med hjälp av olika val vi gör. Jag säger vi, eftersom det gäller oss alla.
Du har många val. Du väljer vilket du vill ta. Glöm bara inte att oavsett vilket val du än väljer, så medför det ävenkonsekvenser. Om de är bra eller dåliga, det vet nog bara du.
Så, Tack för att livet är jobbigt. Tack för att livet är himla trevligt ibland. Tack för denna varierande väg vi alla tvingas gå. Framtiden? Den kan jag ej förutspå.
The side of sun
Ikväll börjar kanske den bästa humorserien i svensk historia. Can't wait! Riktigt längtar tills ikväll, när det första avsnittet sänds..
Fan vad Solsidan gör mig glad.
Jävlar
Det är nått som är fel. Jag måste vara sjuk, ha feber eller så. Kommer inte ihåg sist jag hade det, så vet egentligen inte hur det känns att ha feber, men det måste ju nästan vara på det här sättet det känns!? Orkar ingenting. Inte röra mig. Har ont i huvudet också, och fryser ihjäl. Måste vara för att jag fick frysa på den blå linjens (nästan) alla stationer igår när vi hade konstlektion. När jag äntligen kom hem, så var jag frusen som en stel pinne. Har nog aldrig varit så kall i hela kroppen, i hela mitt liv. Jag satt på bastu, och såg framför mig hur jag tinade upp och blev alldeles varm tillslut. Dock så är jag sämst på grejer som har med teknik att göra. Om bastun blev varm? Nej. Självklart inte. Så jag duschade i säkert en halvtimme istället..
Jag får helt enkelt köra med den sedvanliga huskuren. Vila och ingefära. Jag har gjort både och, och nu känner jag mig liiite piggare. Fast för att inte frysta någorlunda, så är jag tvungen att ha två filtar runt mig, en kokhet vetevärmare som jag värme i micron på rekordtid tror jag, fem minuter blev det. Hade jag inte tagit ut den så skulle den säkert börja brinna.. He He. Plus en jätte stor kopp te.
Får se om det hjälper. Annars blir det mer vila för mig. Ingefära har jag ätit också. En centimeter. Det ska ju va bra säger de.
Run, Evelina, run!!
Idag har det varit kallt och jag har frusit. Det var så kallt när jag var ute ikväll, att jag började springa. Har inte sprungit sen September. Kunde inte sluta springa ikväll, bara för den sakens skull. Så himla skönt att bara springa ifrån varje meter. Hårt och intensivt. Så som jag inte gjort på månader. Om jag hade kvar min kondition? Nej. Inte som när jag sprang milen om dan.. Men mycket bättre än vad jag trodde allafall. Spelade ingen roll, jag blev inte trött. Jag bara skrattade av glädje. Äntligen får man springa.
Inte för att jag fick, men jag gjorde det ändå. Smygträna heter det. Jag tror att jag ska fortsätta med den illegala handlingen ett tag till..
Jag försov mig igår. Vill inte försova mig imorgon. Därför har jag tagit ett beslut. Jag ska sova nu.
Godnatt i stugorna där ute.
"Dina dagar är räknade"
Usch. Så hemsk det låter. Men det är ju faktiskt sant.
Så lite tid man har på sig, och ändå går man runt och oroar sig över saker som egentligen inte spelar någon roll alls. Så vad onödigt.
Fan, fånga dagen istället.
Konsten att fylla de blanka sidorna.
Jag ser ju livet som en bok. Helt rakt upp och ner, en bok. En tom bok med tomma, blanka, vita sidor som ska fyllas med text i olika kapitel. Layouten, textformatet och texttyp får man själv bestämma. Men att veta hur man vill ha det, är inte alltid lätt. Men man har all möjlighet i världen, att själv få bestämma..
Ska jag ha en stilig framsida, med kursiv Titel och fet undertext? Och ska jag då fylla hela den boken med raka sidor, formellt skrivet, och inga slarviga felskrivningar ute i marginalen? Ska den vara så, enkel men tydlig och sådär lagom tjusig?
Jag kanske väljer en bok med bara VERSALER och UTROPSTECKEN!!! Istället. För blir det inte lite mer effektfullt då, lite mer "lyssna på mig" "här är jag" "men va fan ser ni inte mig??!!". Lite mer så. Lite skrikigt och lite tufft..
Det vore väl coolt.
Eller ännu häftigare, vore väl om jag skrev ett enda ord i fet stil på framsidan, ett ord som liksom skulle beskriva hela innehållet? Det skulle se lite mystiskt men ändå konkret ut. Hmm.
Då skulle läsaren minsann redan efter att ha sett boken, få tolka den lite hur den ville. Och kanske bli förvånad efter några kapitel..
Eller så skiter man i vad läsaren skulle tänka. Vad läsaren skulle tycka om dess innehåll, text, formalia och allt annat också. Man bara kör, med lite kursivt här och lite understruket där.
För mig har det varit lite svårt det där med att välja, i vilken typstil jag vill skriva min bok på. Jag vill ju helst ha litegrann av allt. Eller? Vill jag det? Vad vill jag?
Just precis den frågan har jag ställt mig, inte bara en gång. Snarare hundra. Och har jag fått nått svar? Nja. Både jag och nej. Fast nu börjar jag mer och mer förstå, att det där med typsnitt hit och dit, det kunde inte jag få välja bara pang bom hej vilt. Utan mitt sätt att skriva, har snarare utvecklats mer och mer. Jag har lärt mig så mycket av vad jag tidigare har gjort. Till exempel, så vet jag nu - efter att ha prövat - att jag inte bara vill skriva med undertext. Inte heller bara fett med fet stil. Hellre en blandning av alltihopa. Fast kanske inte på samma gång. Min bok kommer att ha blivit jävligt oregelbunden och färgglad, till en början. I de 17 första kapitlerna, allafall. Sen blir det nog bara beigare och beigeare.
Det ska bli riktigt kul att läsa igenom boken sen, när de förut så blanka sidorna tillslut har fyllts. Det ska bli kul att se, vad poängen egentligen var, you know - when the polett is faller ner.
Jag vet allafall såhär långt, att en skrivstil. Det är ingenting man väljer. Det är något som bara blir. Och försöker man styra sitt sätt att skriva, för att man tror att det är så det ska vara och se ut, så blir det nog en ganska falsk och oäkta bok. Ttråkig också. Innehållet stämmer ju inte överens med författaren. Vem vill läsa en sån bok?
Så länge man inte kör en cover, såklart.
Det är en jäkla konst det där med att fylla blanka sidor.
valnötter i hela ansiktet.
Är inne i någon slags fas där jag ägnar ganska mycket tid till att hitta och göra recept på saker som är bra för kroppen. Därför sitter jag nu med en egengjord ansiktsmask gjord på 2 msk naturell yoghurt, 1 tsk honung, en liten näve krossade valnötter, 1/2 pkt jäst (smulad) och 1/2 tsk extra virgine olivolja. Jag låter den verka i fem minuter, inte mer.
Sen hade jag tänkt att fixa till mina vinterslitna hårtoppar, genom att blanda ihop en äggula, pyttelite olivolja och lite lite mosad avokado. Då jäklar blir det glans för hela slanten. (Ta dock endast i topparna..)
Jag som är lite av en sucker för det naturliga, älskar alla former av huskurer. Dels för att man med säkerhet vet att inga onödiga och giftiga kemikalier slinker in i kroppen, och dels för att man får sån fin - och självklart naturlig lyster av det!
En annan liten ansiktskur som jag tycker var härlig, var att blanda ihop några jordgubbar (mosa de lite), häll i lite havregryn (peelar bra i huden) och häll i pyttelite honung (inte för mycket då masken blir för "blaskig"/rinnig). Jag lät den sitta kvar i ca. 15 minuter. Jag kände mig allafall fräsch efter den.
Och bara för att jag är på hugget för tillfället, så slänger jag upp en till!
Blanda ihop 3 msk (mosad) banan, 2 msk naturell yoghurt, 2 msk havregryn och 1 msk honung (eller mindre). Den kan sitta kvar i ca. 10 min.
En kick på det;
1 dm gurka, 2 dl kolsyrat vatten, en näve färsk basilika och en stor grapefrukt. Mixa det, och drick sen.
Det kallas klorofyll-drink. Grapefrukten kommer göra dig på bra humör dessutom.. Värt att testa. ;)
Världens första dag, på världens första tvåtusenelva.
Igår var det fest.
