The legends we don't will forget
Min lillebror har köpt skivor med Michael Jacksson. Samlings-dvd:er också. Han tycker om Jacksson säger han. Nu när han är död, säger jag.
För min lillebror är 8 år och hade aldrig hört talas om honom innan han dog. Det är märkligt, att folk börjar uppskatta något så fort de försvinner. Men så var det ju med vår kära Astrid Lindgren också. Plötsligt var det Pippi-hysteri i landet. Alla började läsa Pippi och Emil som galningar. För det var ju så tragiskt att tanten var död.
Hon blev gammal, Astrid. Och för mig spelade det ingen roll om hon var död eller ej, jag har alltid älskat hennes sagor, mest Karlsson på taket faktiskt. Och dom var ju redan skrivna för länge sen! Dom finns ju kvar.
Men jag kollade inte sönder filmerna bara för att författaren dog, utan jag kollar som vanligt på dom. Man vill ju inte titta sönder dom heller.
Sälj-statistiken på Jacksson-skivor lär vara skyhög nu. Han drar nog in flera förmögenheter, bara på sin egen död. Pengar som åker in på hans barns redan proppfyllda bankkonton.
Är det inte tragiskt? Att man hyllas så förjävligt mycket när man försvinner? Det är klart att han varit omtyckt i livet också, men det är först nu han verkligen hyllas för det han har gjort, och ändå kan han inte vara med om skiten. Han kan inte njuta av pengarna som skulle ha gått till honom, utan han får ligga där under jorden och tänka på vilken jävlig uppväxt och trauman han har i bagaget .. Fan synd om honom. Inte var han speciellt gammal när han gick bort heller.
Så både han och Astrid blev översvämmade med tårar och hyllningar. Fast båda är ju ändå legender, Michael Jacksson och Astrid Lindgren. På lite olika nivåer då kanske. När stora begåvningar plötsligt försvinner med den naturliga mänskligheten, så betér vi oss andra dödliga lite knasigt.
Så, jag förstår att du kan hela "Thriller" utantill nu, kära lillebror. M. Jacksson är död, och vi ska minnas allt bra han har gjort. (Dåliga och knäppa saker hans sägs ha gjort, har vi redan glömt.....)
Idag är det föresten löningsdagen. Alltså den 25:e, då det smäller! Som Magnus Uggla säger.
(klicka på bilden för större format)
Hoppas du får en kul fredag. Det ska jag ha allafall.
Det blir vad du gör det till.
/Ewelina
För min lillebror är 8 år och hade aldrig hört talas om honom innan han dog. Det är märkligt, att folk börjar uppskatta något så fort de försvinner. Men så var det ju med vår kära Astrid Lindgren också. Plötsligt var det Pippi-hysteri i landet. Alla började läsa Pippi och Emil som galningar. För det var ju så tragiskt att tanten var död.
Hon blev gammal, Astrid. Och för mig spelade det ingen roll om hon var död eller ej, jag har alltid älskat hennes sagor, mest Karlsson på taket faktiskt. Och dom var ju redan skrivna för länge sen! Dom finns ju kvar.
Men jag kollade inte sönder filmerna bara för att författaren dog, utan jag kollar som vanligt på dom. Man vill ju inte titta sönder dom heller.
Sälj-statistiken på Jacksson-skivor lär vara skyhög nu. Han drar nog in flera förmögenheter, bara på sin egen död. Pengar som åker in på hans barns redan proppfyllda bankkonton.
Är det inte tragiskt? Att man hyllas så förjävligt mycket när man försvinner? Det är klart att han varit omtyckt i livet också, men det är först nu han verkligen hyllas för det han har gjort, och ändå kan han inte vara med om skiten. Han kan inte njuta av pengarna som skulle ha gått till honom, utan han får ligga där under jorden och tänka på vilken jävlig uppväxt och trauman han har i bagaget .. Fan synd om honom. Inte var han speciellt gammal när han gick bort heller.
Så både han och Astrid blev översvämmade med tårar och hyllningar. Fast båda är ju ändå legender, Michael Jacksson och Astrid Lindgren. På lite olika nivåer då kanske. När stora begåvningar plötsligt försvinner med den naturliga mänskligheten, så betér vi oss andra dödliga lite knasigt.
Så, jag förstår att du kan hela "Thriller" utantill nu, kära lillebror. M. Jacksson är död, och vi ska minnas allt bra han har gjort. (Dåliga och knäppa saker hans sägs ha gjort, har vi redan glömt.....)
Idag är det föresten löningsdagen. Alltså den 25:e, då det smäller! Som Magnus Uggla säger.
(klicka på bilden för större format)
Hoppas du får en kul fredag. Det ska jag ha allafall.
Det blir vad du gör det till.
/Ewelina
Kommentarer
Trackback
