min tur att emoa mig.
Jag brukar aldrig bry mig. Aldrig ta åt mig av idioter, eller skriva tråkiga saker som gör människor nere. Det är ju inge kul då. Men ibland är det fan min tur också, man kan ju inte skratta åt torra skämt hela tiden. För jag undrar fan en sak... och det är så jävla jobbigt att gå och undra och inte förstå och fatta vad grejen är. I min lilla värld, eller för mig är den världens största, så är det så att tycker man någonting, så säger man det. Är det något som är fel eller som man vill ha sagt, så säger man det också. Jag försår inte den där jävla gåtan som alla verkar vilja veta. Att man är inte med någon om man hellre vill vara med en annan!!! Hur kan man ha det på sitt samvete, att göra någon ledsen för att man är oärlig? Det blir konstigt för båda två ju.
Men som sagt, jag brukar inte bry mig. Därför jag håller mig borta från allt som där tjafs som detta är. Jag gillar inte makt, man äger inte en människa. Och ska man vara tillsammans med varandra, så ska båda älska varandra och inte vilja vara med en annan. Är man en sån människa, så ska man inte ge sig in i den lilla leken....
Det var väl ganska konkret?!
Men som sagt, jag brukar inte bry mig. Därför jag håller mig borta från allt som där tjafs som detta är. Jag gillar inte makt, man äger inte en människa. Och ska man vara tillsammans med varandra, så ska båda älska varandra och inte vilja vara med en annan. Är man en sån människa, så ska man inte ge sig in i den lilla leken....
Det var väl ganska konkret?!
Kommentarer
Trackback
