Gratitude is the key to happiness

Igår var en irriterande dag. För när jag sprang en liten runda i spåret, så fann jag ingen lycko-känsla.. Det var luften. Ja, det var ju inte kallt - absolut inte. Tvärtom, jag svettades ju eftersom jag sprang. Men, det var något i luften som gjorde mig lite irriterad. Det var kyla. Inte en uppenbar kyla, utan snarare en kyla som låg och lurade bakom buskarna (bokstavligt talat ha ha ha). Det kändes liksom som att den var påväg, men väntade lite. Det kändes, i luften, alla varv jag sprang. Och det gjorde mig lite smått arg. Det var en ganska jobbig kyla som jag anade, jag vill ju att det ska fortsätta vara sommarvärme så länge det bara går. Även fast jag inte sprang långt - 7,5 km, så var det väldigt tröttsamt att springa runt runt, och veta att snart, snart är det vinter på g. Jag var irriterad hela springturen igenom, hela cykelturen hem, hela styrkepasset lite senare också. :/ Så det förstörde för mig igår. Det blev dock lite bättre när jag gjorde en väldigt god middag någon timme senare. Tonfisk, keso, majs, röda linser, chilipulver, fullkornspasta, några oliver och tomat och gurka. Jätte gott! Nu ska jag allafall ut på en snabb promenad, börjar känna mig lite rastlös.. Ikväll blir det någon form av kalas för min storebror som fyllde 22 för ett tag sen.