Gratitude is the key to happiness

Grått och mulet, heela dagen. Lite kallt tycker jag till och med att det varit, från och till allafall. Slutade tidigt i skolan vilket var skönt, fick dock lite ångest när jag väl var hemma. Enligt mina planer så skulle jag bara äta lite mellis och sen ut och ruscha gärnet, men hjärnan ville något annat. Vänta med det alltså, och så fick det minsann bli också. Efter middagen drog jag ut istället; sprang långa intervaller, snabbt snabbt. Och bra gick det, jag är stolt över tid, puls och hastighet faktiskt. Totalt blev det 7,5 km i fort tempo, vilket är bra! När den turen var klar, var jag ensam kvar uppe i spåret, bara lamporna lös för höstmörkret gjorde sig uppenbart. (Så var det inte för någon månad sen vid den tidpunkten..) Jag som gillar att springa på kvällarna, men ska det vara sådär mörkt ute redan då, är jag inte lika säker på att jag törs! Snabbt det gick föresten, från sommar till höst med en gång ju. Känns inte som att det har skett en naturlig övergång heller, utan bara pang på - Höst. Jaja. Som med allt annat som har med vädret att göra; ryssvärme, istider och moln som askar på oss. Inte bra det.