Nu ska jag skriva ett blogginlägg. För idag är det den 20 Juni 2010.
Igår gifte sig våran fina kronprinsessa med sin fina Daniel. Jag kollade på hela bröllopet på tv:n. Ja, inte hela bröllopet, timme efter timme, minut efter minut och sekund efter sekund. Men vardagsrummet var allafall en ständigt återkommande plats i mitt hem igår, mer eller mindre.
Jag tycker ju om kärlek. Det gör jag. Därför jag ville se det, antar jag. Och just denna kärlek som råder mellan dessa två människor, är ju långt ifrån vanlig. Därför gillar jag henne, Victoria. Hon är en klok och stark människa.
Jag gillar han Daniel med, tror jag. Ja men det är väl för att han också tycker om Vickan..
Fan. Jag blev så jävla rörd när de sa Ja till varandra i Storkyrkan. Det var så äkta och så ärligt. Så FINT! Om de två lös kärleken.
Jag blev tårögd i mina små ögon, när herr Daniel höll sitt fina tal till hans nyblivna hustru, och när han sa inför alldeles för många åskådare att han faktiskt Älskar henne TVÅ GÅNGER. (Och visst kan den där champagnen slagit in hans numer frispråklighet....) Det var så fint, att jag någonstans kände en sorg i mig. Tror jag omedvetet började fantisera om en likasinnad saga, där jag hittar Min prins. Dock känns det alldeles för långt bort att jag skulle hitta Mr. Right på ett gym, bara för att Victoria gjorde det. Men kanske är det inte just den där gym-historian jag vill åt. Utan det är väl ändå kärlekssaga-principen? Att "jag gick den vägen, och då styrde ödet mig mot den framtiden".. hmmm. Dream on.
Djupt inspirerad blev jag av vår fina kronprinsessa och prins allafall. Inspirerad till att bli kär på riktigt, någon gång. Och när den gången är kommen, så ska det banne mig vara på riktigt. Jag tänker inte slösa bort tid på människor som gör mig allt annat än gott. För jag ska fan också få vara prinsessa, den dagen jag gifter mig.
Ja, prinsessan i hans liv, menar jag då.
Med det, så ska jag återgå till mitt i skrivande stund kärlekslösa liv och kanske sätta mig i min egenkärlek till mig själv, i solen och förhoppningsvis få lite färg.
Ja så gör vi. Hej då!
/Evelina
Kommentarer
Trackback
