Evelina är galen
Ibland blir jag bara så trött. Hela tiden försöker jag att behålla den positiva energin och verkligen inte ge upp eller tappa fotfästet på denna jord. Hela tiden försöker jag se saker och ting från den ljusa sidan, och ser ofta saker ur större perspektiv, då det blir lättare att hantera svåra saker..
Det gör jag hela tiden, för jag vill vara en positiv människa som skrattar och är glad på riktigt.
Idag är jag inte sån. Och jag kan säga att jag är jävligt rädd. Alla har såklart mindre bra dagar, men fan vad jag hatar såna dagar då man stör sig på precis allt. Varenda jävel är irriterande. Varje mänsklig varelse i min närhet känns som surrande myggor som kommer alldeles för nära inpå. Då sprids en hettande, äcklig och okontrollerad aggression i mig. Ryser från hela ryggraden och jag vill bara slå ihjäl de där störande myggorna.
Jag låter hemsk. Och jag kanske är sjuk i huvet som får såna kraftiga aggresioner. Men då är jag väl det då, inte mycket att göra. Däremot tar det inte mer än några sekunder och vips så har jag de starka äckel-känslorna lagt sig en aning. En aning ja, för den där irritations-känslan hänger tyvärr med under hela dagen. Ibland i flera dagar..
Och jag blir så jävla jävla jävla irriterad på att lilla söta jag ska känna så. Det speglar inte min personlighet. Inte alls. Det är inge kul. Men jag tror att det har att göra med att jag kanske stänger inne mina åsikter och tankar om vissa som betér sig illa, oftast så kan jag gå runt och störa mig på en person länge, och till sist så exploderar jag inombords för att jag inte har sagt åt personen att hålla käften och bara vara normal. Typ så. (Ja, jag syftar på en specifik person. Får fan ångest när jag tänker på aset.)
Men strunt samma. Man kan ju alltid se det från den andra sidan, att oj vad kul att jag har så pass mycket tid över, att jag kan gå runt och störa mig på alla dessa myggor/mygga. Då har jag det bra. I-landsproblem med andra ord.
Fast nu är jag glad, lite allafall.
Det är inte så att jag på allvar vill döda er/den. Inte alls. Men känslor som är irriterande är faktiskt jävligt irriterande, även för mig som annars är en väldigt glad person. Det är jag också, glad som bara fan.. Nog om min dolda sida.
Imorgon fyller allafall min kära far år. Jag har fixat en liten present till honom som han ska få då förstår du. Jag älskar när folk jag tycker om fyller år. Det är skit kul! Man får ge de roliga presenter, kanske baka en liten kaka, vara snäll mot personen hela dagen, inte bli arg på den även om den är dum o.s.v Precis som det ska vara!
Nu ska jag se på televisionen. Godnatt
Kommentarer
Trackback
