Gratitude is the key to happiness

Jag vaknade för en stund sen och sitter här och dricker upp det som finns kvar av mitt kaffe. Det är andra koppen jag är inne på. Så är det, blir alltid minst två stora koppar kaffe på morgonen. Sen te resten av dagen, för att jämna ut det lite..

Kollade ju lite på melodifestivalen igår, det var ingen höjdare. Var så många jag inte kände igen, och att Danny skulle vara kvällens dundersmäll, som media kallar det (ja han anlitade ju tillochmed Brittans danslärare..) kunde jag inte förstå. I en nit-smittad skinnjacka och ett par harem-liknande byxor med baggyfeeling stod han och vickade lite på höften samtidigt som han tog upp handen i luften iböand, och tog några skutt till vänster, för att sen ta några åt höger. Värsta in da cluub. Hela Luleå var in da cluub. Häftigt. Tungt.

Nej. Danny såg inte särskilt tung ut. Mer som en 17-årig pojke som liksom förstökte springa från sitt pojkbandsrykte och sin pipiga målbrottsröst.

Och var det bara jag som tyckte mig ana ett uns av playback igår?? Eller var det direktsändningen som gjorde artisterna orättvisa, med någon sorts eftersändning? I min tv måste det i såfall ha varit så.. Fan. Det håller på att gå under nu. Melodifestivalen blir aldrig som förut. Det är inte kul längre. Danny och den svarta killen (som tydligen också gick vidare) var skit. Ändå var de det bästa gårdagen kunde bjuda på.. (?)

Och Marie Serneholdt och Richard Olsson är konfrancier. Alltså, de är duktiga. Jag gillar båda. Marie är naturlig och ödmjuk och lite rolig sådär. Richard är väl kul han med. Men Marie såg jäkligt nervig ut hela kvällen. Hon körde verkligen på med a-r-t-i-k-u-l-e-r-i-n-g all in. Men vem är jag att döma? Kan inte äns ana hur det är att stå där och prata inlevelsefullt inför så många tittare, så vem orkar klaga på de? Duktig på att byta kläder var hon allafall.

Skitsamma. Solen skiner och här kan jag inte sitta.

Ut med mig. Ut med dig.

Ikväll är det allafall Solsidan. Det ända som funkar i tv just nu.